Efter att inte ha skrivit alls på flera veckor och haft några förvirrade dagar efter Mallorca där jag behövt extremt mycket egentid för att landa i alla intryck så börjar jag nu hitta tillbaka. Jag har vetat länge att det är en bok som jag ska skriva, och förhoppningsvis kunna leva på, men jag inte varit så säker som jag är idag.

Igår vaknade jag tidigt som jag gör nästan varje morgon nu och tassade ner för att meditera. Efter en skön stund så plockade jag direkt fram datorn och började skriva på boken. Fingrarna glödde och jag kom genast in i ett flow. Orden bara sipprade ur mig och i efterhand behövde jag knappt ändra eller redigera något alls. På mindre än en timme skrev jag färdigt ett kapitel som jag bara precis skrivit ett par stycken till innan, ett kapitel där jag tidigare inte riktigt vetat vad jag skulle förmedla.

Som ni kanske förstår vid detta laget så är det ingen roman jag skriver utan en bok som ska inspirera. Det är upp till var och en men jag har själv gått igenom så mycket och fått många tankeställare och varför inte ge någon annan möjlighet att få samma resa.

I morse innan jag gick ur sängen glömde jag att upprepa "Idag blir en fantastisk dag, idag blir en fantastisk dag" och fram till lunch undrade jag varför jag kände mig vilsen och arg, småilsken på allt och alla som kom i min väg. Då kom jag på, jag glömde lägga grunden för denna dagen. Oj så viktigt det är för mig att skapa en fantastisk dag genom att varje morgon säga det, högt eller tyst. Hela förmiddagen har jag känt mig såhär    men för en stund sedan tog jag en filt och satte mig ute och mediterade en bra stund. Det kittlade i magen när jag fokuserade på andningen men tog in alla ljud som naturen gav. Det blåser rejält idag men det blåser sådär fint så det susar i alla trädtoppar och jag kunde nästan höra skillnad på vilket träd vinden gick igenom. Fåglarna kvittrade, hälsade kort innan de flög vidar. Det var ett virrvarr av underbara ljud och efter meditationen känner jag mig såhär  

I sinnet börjar jag närma mig det som är min dröm. Drömmen om att ha sinnesro av att ha skapat en vardag och inre liv som jag önskar mig. Det viktigaste är inte att ha pengar men det börjar bli viktigare för mig att veta att jag kan leva väl och resa om andan faller på. Jag vill vakna varje morgon och känna lust till allt som skall hända. Jag vill känna tillit till att allt det som är tänkt ska hända kommer att hända och just nu är jag mer och mer övertygad om att allt jag önskar kommer att slå in.

Det som inte slår inte är heller inte tänkt ska hända. Och det är också helt okej, jag gråter aldrig över spilld mjölk.

Såhär vill jag känna mig inombords!

Lugn och ro med massor av härlig energi som kikar in där den når! Namasté

Har inte suttit vid datorn en enda gång sedan jag skrev här senast men oj vad det har hänt mycket. Har börjat mitt nya arbete för en bonde i trakten och stormtrivs plus att vi hunnit med resan till Mallorca.

Åh åh åh Mollorca i mitt hjärta   som vi älskade denna fantastiska ö och stadsdel vi bodde i. Jag säger bara SANTA CATALINA. Kommer ni ihåg att (nu skriver jag som om det faktiskt är någon som läser detta   ) jag skrev att jag följer Malin Berghagens blogg och att det var något som kallade mig till Palma? Tror du inte att vi bodde så nära Malin att jag kunde se hennes hus? Helt otroligt, vad är oddsen?!? Vi såg henne också väldigt mycket, gick förbi henne på gatan men jag ville inte säga något. Det kanske är tramsigt men jag respekterar henne och hennes privatliv.

Vi är helt förälskade i ön och ska tillbaka så fort vi har chans men då blir det nog att utforska andra delar av ön och inte bara palma. Detta kan absolut vara ett ställe som vi kan tänka oss att bo på när det är som kallast här och jag får min köldallergi och inte kan vara utomhus. Så underbart att veta vart vi vill spendera våra vintrar :)

Over and out!

Min framtid!

 Jag vill arbeta hemifrån med att bland annat skriva böcker  Sitta på en terass vid medelhavet och blicka ut över vattnet

Kunna yoga och meditera vid vattnet och njuta av morgonpromenader när andan faller på.

Välkomna en liten bebis  tillsammans med mitt livs kärlek och inte behöva välja solen, värmen eller arbete.

Leva   på fantastisk mat och mer eller mindre bo på närmaste marknad. Odla egna citroner   och skrota runt i vackra kläder med vackra smycken    
     

  i vår vackra trädgård i huset vi hyr under vintrarna.

I morse vaknade jag jättetidigt av mig själv och hade en oerhörd ångest. Den gjorde det omöjligt att somna om och jag kunde inte förstå vad det var ångest för.

Den första tanken som dök upp var mina odling av grönsaker jag har inomhus men det kändes inte som att det var det på riktigt. Oro över pengar var det inte heller så jag låg kvar en stund och lät mig känna ångesten innan jag gick upp. Innan jag satte fossingarna i golvet så tänkte jag att jag ska leva ut min ångest och låta den vara, inte stoppa undan den.

Trött som fan bryggde jag mig kaffe och satte mig i soffan. Oron har varit långt ner i magen och ut i hjärtat, nästan svettats ut i varje por. Jag ifrågasatte om det är att jag inte lever helt ärligt som är orsaken, att jag och min sambo kommer att dra en vit lögn ikväll inför bekanta. Det känns inte rätt.

Det kvittade hur mycket jag funderade och tillät mig att känna så kände jag inte vad det var.

Så jag satte mig och mediterade och bad om svar vad det är jag känner oro för. Mitt i meditationen dök min hemsida upp, den jag lanserade här i vintras. Den har kostat mig pengar genom Google Adwords och jag är orolig över en del saker. Den oron kände jag igen och direkt kunde jag konstatera vad det var.

Direkt efter meditationen så stängde jag ner den och tog bort annonsen på Google och vips, i detta nu, så sprudlar energin hos mig igen. Det kom dock känslor av "vad ska min sambo nu säga". Ja vad ska han säga?! Han säger ingenting, han stöttar mig i allt jag gör. Däremot är det mitt ego och Jante som snackar och dom ignorerar jag.

Jag är så tacksam för att jag lever utifrån mig själv, lyssnar till vad som känns rätt och när jag ska avsluta eller säga nej till något. Det tar tid och träning men det går att leva efter att lyssna på kroppen!

Åh åh åh så underbart, kom till mig härliga energi!

Namasté

Jag skulle kunna resa upp alla mina pengar - oj men det gör jag ju :)

Förra veckan fick jag craving för en resa och även om jag inte har så stora imkomster just nu så kände jag att jag är tvungen att ta mig till Palma. Som tur är så fyller min älskling år snart så jag köpte en resa som hans present och letade länge efter vilken del av stan vi skulle bo i. Jag är dessutom en sådan som inte alls gillar hotell utan fullständigt har förälskat mig i Airbnb's koncept om att hyra lägenheter. Det är praktiskt taget det enda vi gör nuförtiden.

Vi som reser dit vi vill äta maten har då chans att köpa fisk på marknaden och tillaga hemma eller äta precis vad vi vill till frukost. Dessutom skulle vi aldrig hyra en lägenhet utan stor balkong och helst då en terass. De senaste lägenheterna i Barcelona och Nice har haft stora terasser och denna är inte sämre.

Jag kan inte förklara vad det är inom mig som bara vill till Palma. It makes no sense eftersom jag varit en chartervecka på Mallorca för några år sedan och spenderade då en varm dag i Palma och blev inte precis lockad tillbaka. Vi besökte bara stora katedralen och käkade lite men det var väldigt turistigt.

Dock följer jag Malin Berghagens blogg som ni vet och hon bor på Mallorca. Det jag har förstått efter att jag bokat resan är att hon bor i Palma och faktiskt i samma område som jag bokat boende i. Jag blir helt varm i hjärtat!

Jag längtar efter maten och små caféer på trottarerna där man kan sitta och njuta i lugn och ro. Jag längtar efter värme och kärleken som bara en medelhavsstad kan erbjuda. Inom bara några veckor sitter vi där nere och njuter.

Känslan av att jag måste ner är så stark och jag vet inte vart den kommer ifrån. Den har minfesterat sig djupt inom mig och har spridit sig i hela kroppen. Det är något som gör det, vad vet jag inte än, men det kommer nog att visa sig. Tidigare kände jag under många år starkt för Frankrike utan att ha varit där i vuxen ålder och när jag väl kom dit så kände jag mig direkt hemma. Kanske är det samma som händer med Palma eller kanske är det något annat. Det ska bli underbart att ta reda på.

Kanske är det där jag ska dra mig tillbaka på vintrarna och skriva. Kanske är det där jag ska läga mig nya saker om livet. Kanske är det där jag ska göra sådant jag ännu inte vet om.

Oavsett är det en underbar känsla och det var fantastiskt när jag berättade för min sambo att vi snart sitter på ett plan. Han blir lika glad varje gång han får en resa av mig och jag lika glad att han bara hänger på alla mina eskapader. Älskar det!

Nu känner jag mig redo att skriva lite till på min bok!

Namasté alla, kärlek till dig

Min framtid börjar klarna mer och mer. Igår hade jag ännu en dag där jag skrev och skrev på boken. Dessutom så berättade jag om den för min sambo. Det kan tyckas konstigt att jag inte gjort det innan men som med alla andra affärsidéer så behövde jag mogna in i den för att vara helt säker på den. Det är många faser jag går igenom när en ny idé kommit till mig och projektet ska dras igång.

Bara så enkelt som att tro på det, tro att den är bärkraftig för framtiden tar tid. Min mognad för det mesta är ganska lång men när jag väl känner det i hela kroppen så kör jag och då finns det inte mycket som kan stoppa mig.

Att få min sambos stöd kändes fantastiskt. Att han dessutom sa att jag ska följa min passion och fallenhet kändes ännu bättre. Tänk om boken kommer ut till slut, åh det hade varit helt underbart. Det jag skriver om ligger verkligen i tiden så det finns faktiskt stora möjligheter.

Tills dess fortsätter jag att skriva och njuta utav det och ser emot att mina drömmer slår in så småningom!

Namasté

Igår satte jag mig och skrev på min bok. Tänkte att jag skulle skriva några rader och sen gå ut i det fina vädret men hoppsan jag skrev i många timmar och kom riktigt långt.

Idag sitter jag i trädgården på min pilatesboll med datorn i knät och skriver igen. Det är så varmt att jag kan sitta i skuggan utan jacka och skor, helt otroligt en förmiddag i april.

Såhär känner jag idag!

Jag har alltid identifierat mig med Pippi, klätt ut mig som henne på maskerader och känt igen mig i hennes personlighet. Tror det är det där lite annorlunda och modiga jag också har i mig så idag gör jag som Pippi och skriver vidare på min bok. Spännande det här!

Namasté

Nästan varje gång jag loggar in för att skriva ett blogginlägg så vet jag aldrig riktigt vad det är jag vill skriva. Jag låter mina händer skriva ner mitt hjärtats känslor och låter tankarna flöda fritt. Det är befriande och skönt!

Varje dag både kämpar jag för min framtid, framförallt inombords men ibland även på utsidan. Det är många tankar som uppehåller sig och som kommer och går. Tankar som både berikar mig och gör mig osöker men framförallt tankar som gör mig klar över hur jag vill leva.

Min önskan om att bara ha roligt och leva utifrån glädje och lust är det bästa beslutet jag någonsin tagit. Jag har ett jobb på gång som jag själv fixat, ett jobb som är betydelsefullt på riktigt och framförallt viktigt för naturen. jag ska börja arbeta hos en biodlare!!!

Jag är lycklig långt in i själen och tacksam varje sekund över allt jag har i mitt liv. Hela helgen har vi rensat ogräs på vår uteplats och all min övning av att må bra i stunden och se sakar vi annars värderar som tråkiga som meditativa fungerar verkligen. Det har inte varit en sekund jag inte har njutit av att sitta på huk och se hur mitt arbete gör mig mer och mer nöjd över resultatet. Det funkar att inte tycka att saker är tråkiga, allt blir mycket roligare!

Prova!

Att ändra sitt tankesätt är första steget mot att vara lycklig. När jag städar är jag tacksam för att ha ett hus och hem att städa. Varje gång jag rensar ogräs så är jag så oerhört tacksam för att jag har en trädgård. När jag byter sängkläder så är jag tacksam för att jag har en säng att sova i, en säng som är skön, trygg och varm. När jag tar disken så är jag tacksam för att jag inte bara har möjlighet att äta mig mätt varje dag utan även välja att äta vad jag är sugen på. Det är det många som inte har möjlighet till.

Jag tackar varje morgon och kväll för allt jag har och frågar efter vad jag önskar mig. Jag tackar för att jag har all energi jag behöver för att göra allt jag är tänkt att utföra, att jag är mätt och trygg, att jag har vänner som älskar mig och hus att bo i. Jag är tacksam för att allt överflöd och rikedom jag redan har i mitt liv och känner mig rik långt in i själen även om jag absolut inte har några speciella besparingar.

Att tacka för det jag har skapar en oerhörd kärlek och jag har sagt det förr, att jag inte tror att vi får mer eller njuter mer av något om vi inte är tacksamma för det vi redan har. Att vända på sitt tankesätt och vara tacksamma för det vi redan har och njuta till fullo gör oss fulla av kärlek.

Min älskling fick igår ett besked om att en gammal barndomsvän gått bort. Även om de inte träffats på länge så blev min sambo väldigt ledsen och bröt ihop i mina armar. Vi pratade mycket om hans vän och om livet och på kvällen så tackade jag min älskling för att han öppnade sig för mig. Det är inte alltid självklart att killar gråter, även om det är för min sambo, men jag ville ändå tacka honom för att han lät mig vara med i hans sorg och känslor. Det påverkade mig också väldigt mycket men jag försökte att känna kärlek och sprida det genom mina energier.