Vi har äntligen, efter nästan fem år som ofrivilligt barnlösa, fått beskedet att vi ska bli föräldrar. Lyckan när testet vi gjorde hemma nyligen var positivt går inte att beskriva. Efter alla år, alla nederlag och dubbla känslor inför alla andra som blir gravida så är det äntligen vår tur.

Jag har gråtit och skrattat om varann och det är en underbar känsla att berätta för vänner som nästan reagerar starkare än vi gör. Att faktiskt vara gravid är jättekonstigt och helt fantastiskt samtidigt.

Emellanåt får jag nästan panik över att vi berättar för nära men att jag inte ska vara det, som om jag ljuger. Men graviditetstestet var positivt och det finns massor av symptom så jag lutar mig mot dom.

Min samo är en lycklig liten skit som är med och planerar och drömmer lika mycket som jag. Att vara två om detta är helt fantastiskt och det värmer mitt hjärta något oerhört att han är så beredd på detta som jag hela tiden vetat att han skulle vara. Ingen rädsla alls, bara glädje!

Och jag som skulle skriva färdigt boken på semestern. Skriva det sista, korra och sätta in i rätt ordning mm. Skrivandet har helt fallit åt sidan och jag märker på mig själv att jag hela tiden faller in i dagdrömmar, magen kallar. Det är helt okej och precis som det ska vara antar jag. Jag njuter så mycket jag bara kan!

Men för att kunna göra det jag vill framöver så behöver jag sätta fart, få saker gjorda. Jag har ju en idé på en roman nästan klar. Den ska finslipas och efterforskas innan det är dags för att börja skriva. Om jag vill leva ut det mitt hjärta drömmer om så finns det ingen annan som kan hjälpa mig, jag är helt ansvarig själv.

Back to work!

Namasté alla underbara

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag vaknade jag med ett enormt behov av att skriva. Äntligen!!! Som jag längtat efter känslan tillbaka till tangentbordet. Det är en enormt skön känsla att hitta tillbaka till mig själv.    Jag såg en bild på instagram, en bild på en strand med...

Jisses vad tiden går! För min chans till mammapeng så har jag hoppat på ett jobb som upptar 60% av min arbetstid men 100% av min energi och det gör att jag tappar mina ord och lusten till att skriva. Det var längesedan jag var upptaget med ett arbe...

Godmorgon!   I morse när jag kom ner och satte mig i soffan med en kopp kaffe, redo för nyhetsmorgon så ville inte tv'n alls. Det fanns ingen signal förutom på svt1. Tillslut försvann även den och jag kände mig inte helt redo för att börja jobba....

Sen vi fick besked om att vi väntar barn så har min värld ställts upp och ner. Allthar rubbats och alla härliga rutiner av meditation, yoga och skrivande har varit som bortblåst. Det har även skapat lite ångest för jag saknar det. Yogan och meditatio...

    Dagen efter sammanbrottet inombords och det gnager fortfarande lite. Det är min högkänslighet som gör sig påmind och min mammas känslor som hon inte ens är medveten om lagras inom mig. Jag känner av och känner in vare sig jag vill eller ej. ...