Förutom att skriva min bok och andra projekt så lägger jag min tid på att arbeta deltid hos en fantastisk människa med eget företag. Verksamheten är säsongsbaserad och extremt väderberoende. Detta innebär att jag aldrig riktigt vet när jag ska arbeta, ofta får jag veta det dag för dag. Det är helt okej och rätt skönt för det ger mig ganska mycket ledig tid att skriva på och göra annat vi har på g.

Dock så har jag inte heller chans att själv bedömma när jag vill och kan arbeta utan det ligger utanför min chans att bestämma. Det är lite frustrerande men så är det just nu och ett tag framöver. Istället för att känna stress över att inte kunna tjäna så mycket pengar som jag vill och kan så vänder jag det och ger mig själv en möjlighet att bara acceptera dagen och göra de saker jag verkligen behöver göra som jag inte fått chans till om jag arbetat för någon annan idag.

Jag tar tag i de saker jag måste göra för att kunna komma närmare min dröm om att leva platsoberoende. Det är ju faktiskt så att det inte kommer gratis och att drömma är fint men det är handling som tar mig i mål.

Så istället för att morra över att jag inte tjänar pengar och kan bestämma själv just idag så gör jag de arbetsmoment jag behöver göra för att snart kunna vara min egen chef igen till 100% och då kunna arbeta när jag vill och bestämma över min egen ekonomi.

Tills dess gör jag det jag vill kunna göra när jag bestämmer själv och ska därmed snart meditera en stund, äta lunch när jag är hungrig och inte bara för att klockan är tolv och ser fram emot vad jag skapar under denna dagen som gör att jag kommer närmare platsoberoende.

Over and out yogis!

För många år sedan när jag fortfarande bodde inne i lägenhet i stan så började jag titta på hus på landet. Då tog jag en bild som jag sparade i min dator med namnen "Min dröm". Huset blev aldrig mitt men har funnits med mig i tanken emellanåt. Idag bor jag på landet i ett hus och döm av min förvåning när jag öppnade bilden nyligen och jämförde det med mitt nuvarande hus..

    Var noga med vad du önskar dig för det manifesteras och tillslut blir det sant. Ju mer du går runt och säger "Neeeeej, jag vill inte jobba på detta jobbet" eller "Åh vad jag tycker illa om ...." så förstärks bara det negativa. Du talar om att det är mer av det du vill ha. Prova och ändra hur du tänker och vad du säger. Uppmärksamma om du börjar varje mening med Nej eller om du talar i positiv klang.

Jag blev själv oerhört förvånad för även om jag tänkt på huset jag var på visning på 2007 så har jag inte sett hur likt det är mitt nuvarande. Detta visar bara mig ännu mer hur viktigt det är att önska sig det jag verkligen vill ha <3 All kärlek till dig!

Namaste

Idag började jag förmiddagen med några yogapositioner. När jag ställt mina barfota fötter så kände jag så djupt inom mig att det skulle handla om förlåtelse. Yogan kände jag att jag behövde för att öppna upp kroppen och förbereda inför meditationen. Därför började jag med solhälsningar och sedan positioner jag kan och vet öppnar upp bröstet och hjärtat. Det kändes bra och i meditationen sjönk jag snabbt in i frid. Där kom förlåtelse nästan som i ett mantra till mig och händelser och personer, inklusive mig själv, från förr dök upp.

Händelser och människor har nämligen börjat dyka upp hos mig den senaste tiden, händelser jag eller andra inte bör vara stolta över. Det kunde vara tidigare arbeten där jag inte blivit väl behandlad och därmed inte värderat mig själv högt nog för att säga ifrån. Det har varit händelser men vänner som har gjort att vi gått skilda vägar, händelser som grundat sig i stora egon, dålig självkännedom, depression och kränkta Jag. Det var familj som dök upp, familjerelationer som inte fungerar och där det egentligen inte har fungerat någonsin.

Jag grät och lät tårarna rinna längs kinderna, jag såg mina känslor i form av bagage som jag satte på en flotte. Flotten flöt mot havet och tog sig längre och längre bort från mig.

I det tillståndet trodde jag att jag skulle känna lättnad men till mitt, och framförallt mitt egos, stora förtret så kände jag ingenting. Fortfarande känner jag ingenting mer än tillfredsställelse. Jag är glad och tacksam för att jag är jag, för det jag är kapabel till idag för att må bra och kunna släppa dåtiden och det som hänger med mig. Jag är tacksam för att jag ser mitt ego som kräver kontroll och vill synas och höras och jag är tacksam för att jag inte ger egot den uppmärksamheten.

Oavsett så är jag tacksam för att jag låter mig känna det jag gör och uttrycka mig så som jag gör. Jag är tacksam för att jag är stark nog att se mina egna brister och förlåta mig själv för dem, även om jag kanske inte är stark nog ännu att säga förlåt till den jag sårat.

Förlåt

  Jag låter vallmoblad som faller från stjälken symbolisera fjärilar och för allt vad fjärrilen står för <3

Idag är jag sjuk av längtan tillbaka till Mallorca. Samma känsla som tog mig till Palma i våras har satt klorna i mig och jag längtar tillbaka till ön för att utforska. Jag vet inte vad det är och jag har aldrig känt det förr för ett resmål men nu är det på något sätt under skinnet på mig och jag vet att jag bara måste tillbaka snart snart snart. Även om jag vill tillbaka imorgon så vill jag inte vara en av de 15 miljoner turister som besöker Mallorca varje år. Jag känner mig inte som en turist, jag känner mig som en som bor där.

Nästa gång vill jag bo i en liten by och ha bil hela tiden så att vi kan ta oss runt till pärlorna. Jag vill åka tidig höst och vara där länge, inte ha någon tidspress utan ha gott om tid att kunna strosa bygator upp och ner.

Jag vill prata med det riktiga mallorcafolket och jag vill lära mig spanska. Jag vill bli en del av denna underbara ö och jag vill bli sedd som en Mallorcan. Eller rättarsagt så vill jag inte bli sedd alls utan bara smälta in.

  Jag vill sitta under olivlundar och få nya ideér till böcker och skriva så fingrarna glöder. Få inspiration av färgglada blomsterlådor och överväxta balkonger, äta frukt som smälter på tungan och tillaga enkla luncher från marknadens stånd. 

Längtan är enorm och det enda som gör att jag kan förverkliga min dröm är att fortsätta det jag görr här hemma. Så jag skriver vidare på min bok och ser fram emot det som den kommer att ge mig på framtiden, det finns nämligen ingen återvända nu. Jag måste nämligen tillbaka till Mallorca och utforska och jag tar min livslust med mig, lusten till att leva precis så som vi är tänkta att leva.

All kärlek till dig en skön junidag som denna. Namasté