Idag fick jag en chans att rent konkret följa min dröm. Jag blev kallad till en spontanansökan och efter att ha hört vad arbetet innebar så hade jag chans att överväga och tacka nej. Det ligger inte i linje med hur jag vill att min framtid ska se ut och det hade dessutom inte fungerat med min hjärntrötthet.

Känslan efter att ha tackat nej är fantastiskt. För i den känslan ligger att jag tackar JA till mig själv och det jag mår bra av, inte bara det som funkar här och nu utan hur jag vill leva längre fram. Det är både underbart och tröttsamt att lägga energi på det. Jag var väldigt trött i eftermiddag och mediterade precis för att plocka in mig själv igen och finna ro i mitt beslut.

På Malin Berghagens blogg idag gästbloggar idag Sofia Einerot. Hon skriver om att följa sin dröm och jag vill citera ett stycke som träffade lite extra och som bekräftar ungefär hur jag känner gentemot tid:

"Min erfarenhet med att våga följa sina drömmar är att låta dom gro. Tillåt dig att fantisera och drömma dig bort, låt din kropp få känna. Längta. Tro. Tappa inte hoppet för att det inte går i den snabba takt du vill att det ska gå i, lita på att det kommer när det är dags." Sofia Einerot http://blogg.amelia.se/malinberghagen/

Nu ska jag lägga mig på soffan och snarka lite innan vi ska på middag hos vänner ikväll. Jag är så tacksam att vi blir bjudna och ska gå dit helt utan förväntningar och med ett helt öppet sinne. Namaste!