Jag läser och följer några bloggar, väldigt sporadiskt och verkligen när andan faller på. Dom jag följer matchar ofta vilken väg mitt liv går just nu. För tillfället lusläser jag Malin Berghagens och Yoga-girls bloggar och bilder på insta. Dom beskriver båda att dom har höga toppar av glädje och djupa dalar av sorg och känslor, och att det varierar från minut till minut.

Jag känner igen mig idag. Gårdagen, med nästan två timmars yin yoga ocg meditation hemma och en kväll hos vänner gjorde mig så lycklig jag kan bli. Jag sov som en baby och kände en oerhörd glädje över min senaste affärsidé som gick live och jag var stolt som fan för att jag själv lyckats dra ihop en hemsida som till och med är skitsnygg.

Idag vaknade jag lycklig men en konstig känsla har dragit in, en känsla av oro som häckar i magen och sprider sig. Fattar inte varför!

Jag känner ett släng av rädsla av att inte få igång försäljningen och Jante, som tusen gånger förr, har lirkat sig in. Jag blir galen och slåss mot känslorna som är så djupt rotade. Till min fördel är att jag är äldre nu och vet att det absolut inte gör något om jag inte säljer en enda gång, det gör inget om hundra år om inte en enda hittar in på min hemsida och jag kommer inte att varken må sämre eller vara en sämre människa om det inte går i lås. Det är befriande att veta OCH KÄNNA att jag duger precis som jag är och att jag inte definieras av mina handlingar.

Jag som människa är lika mycket värd med eller utan kläder, oavsett vad jag väljer att göra om dagarna och om jag lyckas eller ej. Det är skönt att känna och det har tagit tid men äntligen börjar jag leva fullständigt prestigelöst och utan förväntningar.

Jag tackar varje dag för vad jag har och känner kärlek till människorna omkring mig och framförallt mig själv. Det är en fullständig övertygelse att om jag känner mig tillfreds med vad jag har och känner mig rik i mig själv så får jag mer. Varje dag tränar jag mig på att känna tillit och tilltro till att allt som ska hända mig sker när det är dags. När man sitter där och sliter sitt hår en dag och inte vet hur man ska ta sig vidare så är det rätt skönt att luta sig tillbaka och bara låta allt hända...

FAST, det händer ju inte av att man inte följer sina drömmar såklart och agerar.  

I eftermiddags när jag mådde konstigt inom mig, känslorna på utsidan och gråten i halsen utan att veta varför så satte jag mig och mediterade och andades med enbart vänster näsborre. Det är lugnande (på samma sätt som att andras genom höger näsborre ger energi), läs här för inspiration http://www.yogaspirit.se/page_1175539679140.html och såhär ser det ut 

(Tack för lånet av bilden http://www.yogakloster.se/soumlmnproblem.html)

Så meditationen och några yin yoga positioner gjorde susen. Jag är fortfarande skum i känslorna men det är hanterbart och det är inte väre än att Filippa Bark i Melodifestivalen ger mig asgarv. Vilken brutta!!! haha snacka om att vara sig själv.

Att andas med näsan och djupt är en räddning i många situationer. Jag har sen födseln extremt mycket eksen och nu i vuxen ålder så är det hanterbart endast genom att inte utsätta mig för stress och att välja glädje i kombination med djupandning. Jag har upptäckt att genom att fokuserat djupandas när jag får en kliattack så kan jag begränsa den. Observera att det kliar på mig varje sekund, varje dag året runt och att jag registrerar att det kliar men jag kliar mig bara när det verkligen kliar som fan. Kan vara därifrån jag fått min självkontroll (förutom då det kommer till godis för då har jag karaktär som en sprutnarkoman - får man skriva så?).

I varje fall, genom att andas djupt och fokuserat ger jag mig själv ett enorm lugn och det har hjälpt mig i många situationer. Prova! För att komma igång köpte jag boken Medveten Andning av Anders Olsson. Den är en hit!

Jävlar va långt inlägg men åh vad skönt det känns nu. Det är fint skit att skriva av sig!

Puss

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag vaknade jag med ett enormt behov av att skriva. Äntligen!!! Som jag längtat efter känslan tillbaka till tangentbordet. Det är en enormt skön känsla att hitta tillbaka till mig själv.    Jag såg en bild på instagram, en bild på en strand med...

Jisses vad tiden går! För min chans till mammapeng så har jag hoppat på ett jobb som upptar 60% av min arbetstid men 100% av min energi och det gör att jag tappar mina ord och lusten till att skriva. Det var längesedan jag var upptaget med ett arbe...

Godmorgon!   I morse när jag kom ner och satte mig i soffan med en kopp kaffe, redo för nyhetsmorgon så ville inte tv'n alls. Det fanns ingen signal förutom på svt1. Tillslut försvann även den och jag kände mig inte helt redo för att börja jobba....

Sen vi fick besked om att vi väntar barn så har min värld ställts upp och ner. Allthar rubbats och alla härliga rutiner av meditation, yoga och skrivande har varit som bortblåst. Det har även skapat lite ångest för jag saknar det. Yogan och meditatio...

Vi har äntligen, efter nästan fem år som ofrivilligt barnlösa, fått beskedet att vi ska bli föräldrar. Lyckan när testet vi gjorde hemma nyligen var positivt går inte att beskriva. Efter alla år, alla nederlag och dubbla känslor inför alla andra som ...